Den enda signaturtypen som automatiskt likställs med en namnteckning i hela EU — och varför BankID inte avgör nivån.
Läs →Den juridiska personens motsvarighet till en kvalificerad signatur, och varför den har en annan rättsverkan.
Läs →Enkla, avancerade och kvalificerade signaturer — vad som ändras på varje nivå, och vad BankID faktiskt besvarar.
Läs →De tre huvudformaten enligt eIDAS, och vilket som gäller för era dokument.
Läs →Registret som avgör om en leverantör räknas som kvalificerad enligt EU-rätten. Den svenska listan förs av PTS.
Läs →Två betrodda listor som besvarar olika frågor. Den gröna bocken i Acrobat är inte ett juridiskt besked.
Läs →Vad du kontrollerar i själva filen, utan att logga in hos plattformen som skapade den.
Läs →När ett dokuments äkthet helt hänger på plattformen som skapade det är det en verklig risk i en tvist.
Läs →Varför PAdES-B-LTA håller en signatur kontrollerbar långt efter att certifikatet löpt ut.
Läs →Sju frågor värda att besvara innan en revisor ställer dem åt er.
Läs →Ett gemensamt register, inte en gemensam certifikatutfärdare, är det som gör erkännandet automatiskt.
Läs →Sex frågor som avgör om signaturerna håller — oavsett vilken leverantör ni väljer.
Läs →Kvalificerad kostar mer och ger mer friktion. Om det är värt det beror på vad ni faktiskt ska bevisa.
Läs →Haveriet är en avancerad signatur som behandlats som om den bar en presumtion den aldrig haft — upptäckt mitt i en tvist.
Läs →Det låter som samma påstående. Glappet mellan dem är där exponeringen ligger.
Läs →Att ett dokument såg rätt ut brukade vara ett rimligt tecken på att det var rätt. Det går inte längre att luta sig mot.
Läs →