Signeringscertifikat löper ut, ofta inom några år, och spärrinformation sparas inte heller för evigt. En signatur i grundformat kan därför falla vid en kontroll långt senare, helt utan att något är fel med dokumentet. PAdES-B-LTA bäddar in en tidsstämplad ögonblicksbild av valideringsunderlaget vid signeringen, så att signaturen går att kontrollera långt efter att certifikatet slutat gälla.
Ett signeringscertifikat gäller normalt i ett till några år. Många avtal — hyresavtal, låneavtal, långa tjänsteavtal — behöver kunna bevisas långt längre än så. Om signaturens giltighet bara vilar på att certifikatet fortfarande ligger inom sin giltighetstid, och på att utfärdarens spärrinformation fortfarande går att fråga efter, kan ett dokument som signerades korrekt i dag bli omöjligt att validera rent om tio år. Utan att vare sig undertecknaren eller dokumentet gjort något fel.
Det här är också varför ett arkiv inte löser problemet av sig självt: en PDF som ligger tryggt i ett dokumenthanteringssystem åldras precis lika mycket som en som ligger i en mejlkorg.
Två saker åldras: certifikatets egen giltighetstid, och spärrinformationen (OCSP-svar eller spärrlistor) som en validerare behöver för att bekräfta att certifikatet inte var spärrat vid signeringstillfället. Certifikatutfärdare är inte skyldiga att fortsätta leverera den spärrinformationen i all framtid. När den är borta har ett grundformat inget sätt att visa att kontrollen gjordes rätt vid rätt tidpunkt.
PAdES definierar flera baseline-profiler med stigande hållbarhet. PAdES-B-LTA (Long-Term Availability and integrity) är den som är byggd för precis det här problemet: den bäddar in en tidsstämpel och hela valideringsmaterialet — certifikatkedjan och spärrstatusen som de såg ut när dokumentet signerades — direkt i filen.
En validerare som kontrollerar dokumentet flera år senare behöver då inte gå tillbaka till en certifikatutfärdare som kanske inte svarar längre. Beviset för att signaturen var legitim vid signeringstillfället följer med filen.
Alla signerade dokument behöver inte hålla i ett decennium — en enstaka leveranskvittens gör knappast det. Det spelar störst roll för allt med lång livslängd eller ett rimligt tvistefönster framåt: låne- och finansieringsavtal, hyresavtal, försäkringsavtal, anställningsavtal, och allt i reglerade branscher med långa bevarandekrav.
För svenska förhållanden är det värt att lägga bredvid arkivlagstiftning och gallringsregler: ett dokument som ska bevaras i tio år bör kunna bevisa sig i tio år. Om ett dokument kan behöva stå på egna ben om fem eller tio år är signaturformatet värt att kontrollera i dag — inte den dagen tvisten kommer.
En validerare som läser PAdES-signaturens profilnivå kan tala om huruvida ett givet dokument är byggt för långtidshållbarhet eller inte. Är det inte det är det inte nödvändigtvis ett problem i dag — men det är ett faktum värt att känna till innan certifikatet bakom det löper ut, inte efter.